En dag i regnet
skuggor drar över kroppen
du vandrar ensammen
och ingen är kvar
men du blir stucken av ett bi
av någon som gick förbi
du blir berörd
och kanske tårögd
känn då verkligheten
är att någon lagt sig i
det som du trodde var tomhet
var en maskros på väg att bli
Låt sorgen i sken utav ljuset
bli en stig att vandra uti
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar